10 månader och en dag har våran lille guldklimp hunnit bli. Vi närmar oss hans ettårsdag i rasande fart. Tycker det är en underbar tid i livet som förälder just nu. Nu när man tycker att man ser något nytt i hans utveckling för varje dag som går. Man kan inte annat än att beundras och bli så otroligt stolt som förälder. "Talet" eller snarare babblandet har tagit fart och han babblar på som aldrig förr. Från morgon till kväll går munnen mer eller mindre i ett och han verkar ha åtikter om allt. Hade varit intressant att veta exakt vad han säger. Vi tror även att han kommer att gå vilken dag som helst. Han övar och går med stapplande steg helt själv mellan oss när vi sitter på golvet. Dylan har lyckats få upp en ganska hög fart själv när han går runt bordet och håller i det som stöd själv.Den femte tanden är påväg ut också. Tänderna ploppar ut en efter en så snart är väl hela den lilla munnen alldeles full med gaddar. Perfekt när man vill gnaga på allt och alla. Egen vilja har han också, om vi tar något olämpligt ifrån honom så protesterar han högljutt, om vi inte ersätter saken med något annat bra man kan gnaga på. Man lär sig av sina misstag så att säga.
